Lin

Blommande linåker. Bild: nrm Den virtuella floran

Lin, Linum usitatissimum, är en inhemsk växt som odlats sedan urminnes tider både för sina fibrer som ger lingarn samt för fröna som ger linolja.  Linet fick sitt latinska namn av Linné och det betyder ”det allra mest användbara/nyttiga linet”.

I Egypten har man hittat de allra äldsta vävda linnetygerna. De är från 5000 fKr! Och redan 7000 fKr odlade man lin i Turkiet, där man hittat frön. I Sverige var linodlingen koncentrerad till Norrland från medeltiden och framåt. Numera odlas dock väldigt lite lin i vårt land. Kina, Ryssland, Baltikum är däremot storproducenter.

Linet är skördat – uppryckt med rötterna. Bild: Wikipedia

Att framställa lingarn är en relativt lång och omständlig procedur som man kan läsa om HÄR. Det är de fibrer som omger själva kärnan i strået som används. Man måste alltså lösgöra dessa, vilket sker i flera moment. Linet har därför i hög grad ersatts av bomull men kanske ser vi en viss återgång. Linet har unika kvaliteter som hög vattenuppsugningsförmåga, snabb torktid, låg krympnivå och vacker glans. Det är dock svårt att färga vilket bomullen inte är. Förr i tiden användes lin främst till dukar och lakan medan det numera används alltmer i klädesplagg.

Lin. Bild Wikimedia Commons

HÄR kan du läsa om lin på Klässbols Linneväveris sida.

Vill du läsa om linolja kan du göra det HÄR.